Henrik Kelfve

På kvällens fullmäktigesammanträde klargjordes de politiska alternativen i Sigtuna inom skolpolitiken. Som jag skrivit tidigare har Lärarnas Riksförbund rankat Sigtuna som skolkommun 272  av 290. En mindre smickrande utnämning.

Av denna anledning har vi ställt två frågor till barn- och ungdomsnämndens ordförande. Först och främst vilka slutsatser hon drar av rankingen. Vidare vilka förslag majoriteten har för att vända skolkrisen i Sigtuna kommun.

Debatten visade tydligt att den socialistiska majoriteten inte har förmåga att se problemen. Istället gick kraften ut på att underkänna LR:s kriterier. Debatten går att följa via sigtuna.se.

Inledningsanförande:

Om man ska begränsa sig till ett enda skäl att byta majoritet i Sigtuna kommun så handlar det om resultaten i skolan.

Moderaterna och alliansen har en tydlig politik för skolan. Den handlar om kunskap och ordning, den handlar om att se varje elevs unika förutsättningar, den handlar om valfrihet och mångfald och den handlar om att tidigt mäta kunskap och färdigheter.

Inget av detta slåss den röda majoriteten för. I ärlighetens namn har Socialdemokraterna under senare år gjort en politisk förflyttnig. De skräms inte längre med friskolor, betyg och valfrihet. Åtminstone inte dagligen. Men de driver inte på utvecklingen.

Av Sveriges 290 kommuner kommer Sigtuna på plats 272 i Lärarnas Riksförbunds ranking. Sigtuna kommuns strategiska läge och närhet till såväl Stockholm som Uppsala ger oss goda förutsättningar att skapa en kunskapsskola i toppklass. Resultatet är inget annat är bedrövligt.

Jag har tidigare talat i fullmäktige om att man måste våga se problem för att ha kraften att lösa dem. Det duger inte med navelskåderi och bortförklaringar. Nu säger förvisso barn- och ungdomsnämndens ordförande i sitt svar att ”utvecklingsarbetet ska fortsätta med full kraft”.

Det låter bra men ordet ”fortsätta” antyder att det pågått något tidigare och det kanske det också har. Men om man fortsätter som man gjort, kommer det bli som det är. Att göra det med ”full kraft” spelar inger roll om man gör fel saker.

Svaret från barn- och ungdomsnämndens ordförande innehåller en ovanlig komponent. Socialdemokraterna sågar ett fackförbund vid fotknölarna – Lärarnas Riksförbund. Det gör man eftersom man inte anser att deras kriterier är bra.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande påtalar att ”med statistik kan man visa det man själv vill”. Låt mig då påminna om stoltheten majoriteten visade i höstas när Lärarförbundet kom med sin undersökning där Sigtuna kom på plats 107.

Då sa barn- och ungdomsnämndens ordförande i ett pressmeddelande: ”Jag är oerhört glad över att konstatera att kommunens målmedvetna satsning på utvecklingsarbete ger ett så tydligt resultat”. Då var tydligen kriterierna betydligt bättre

Bakom det här döljer sig en väsentlig skillnad mellan borgerlig och socialistisk politik. Lärarförbundet hade i allt väsentligt personalperspektivet i sin ranking. Lärarnas Riksförbund har elevernas resultat i fokus. För mig är det självklart det senare som är det intressanta.

Med statistik kan man visa det man själv vill säger Gun Eriksson. Ja – så är det. Alliansen är väldigt nyfiken på hur väl skolan lyckas med sin grundläggande uppgift – att ge eleverna kunskap och färdigheter. Den statistiken välkomnar vi.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande ställer i sitt svar den retoriska frågan varför Lärarnas Riksförbund inte istället använder SALSA som är ett sätt att mäta förväntat värde på elevernas kunskap. Utgångspunkten för majoriteten är att vår kommun har så speciella förutsättningar vilket är förklaringen till de bedrövliga resultaten.

Min motfråga blir är varför barn- och ungdomsnämndens ordförande inte redovisar resultaten för Sigtuna enligt SALSA i sitt svar. Kan det kanske vara för att exempelvis elevernas måluppfyllelse ligger betydligt under förväntansvärdet även när man använder SALSA?

Det är ett faktum att borgerliga kommuner generellt sett har bättre resultat i skolan. Den intressanta frågan majoriteten borde ställa sig är varför det är så.

Den nuvarande barn- och ungdomsnämndens ordförande har ingen lätt uppgift. Arvet från företrädaren är inte lätt börda att bära. En rimlig utgångspunkt borde vara att erkänna verkligheten och redovisa en ny politik på skolans område.

Låt mig komma med några tips på vägen:

1. Sätt kunskap främst

Låt skolan vara skola och fokusera på kunskap. Framför allt – dränk inte kunskapsuppdraget med allsköns krav på skolan.

2. Prioritera skolan

Utveckling kommer inte av sig själv. Det krävs ett gediget arbete. När majoriteten talar om skolan handlar det nästan bara om mängden pengar. Resurser är inget utan bärande idéer. Och pengar är inte den enda resursen.

3. Granska kvalitet

Våga vända på stenarna och se resultaten istället för att lägga all kraft på att släta över fakta.

4. Publicera resultaten

Kommunicera ut resultat för varje enhet. Gör informationen tillgänglig. Valet av kvalitetsmått kommer då styra. Dessutom är det ett stöd för valfriheten.

5. Satsa på pedagogik i förskolan

Slå fast att förskolan är en del av utbildningsväsendet och inte en förvaringsplats. Idag blir det vad det blir beroende på personalen.

6. Följ läroplanen

Det kan låta självklart men tro mig – det krävs uppföljning.

7. Sätt tydliga kunskapsmål

8. Stöd till varje elev

Skolan ska såklart stötta elever med svårigheter. Men vi får inte glömma alla andra. Alla har särskilda behov. Alla ska gå så långt som möjligt. I Sigtunas skolor ska talangerna få en utmaning.

9. Se föräldrarna

Om en skola har 500 elever finns det troligen närmare 1000 föräldrar som vill se sitt barn lyckas. De utgör en enorm resurs och kraft som ska tillvaratas.

10. Mät kunskap

Tänk vad borgerliga politiker har fått kriga genom åren för att låta elever tidigt få information om kunskapsnivån. Att det ska vara så konstigt att man måste mäta kunskap tidigt för att kunna sätta in rätt stöd.

11. Kommunikation skola-elev-vårdnadshavare

Använd internet för att arbeta med de individuella utvecklingsplanerna. Samla information om kunskapsmål, hur eleven klarar sig och vad föräldrar kan göra för att stötta.

12. Uppmuntra användandet av ny teknik i läroprocessen

Filma lektioner och lägg upp på nätet. Använd Smartboards osv.

13. Tillvarata pedagogernas kompetens

Öka självstyret på varje enhet. Politiken sätter mål, ger förutsättningar och följer resultat.

14. Trygghet genom vuxen närvaro

Öka antalet vuxna i skolan. Använd föräldrar eller anhöriga som rastvakter.

15. Stoppa vandaliseringen

Till exempel genom vuxen närvaro men också genom kameraövervakning. Arbeta med värdegrunden och gå till botten med all förstörelse. Se inte mellan fingrarna.

16. Bekämpa mobbing

Vi har ett medborgarförslag om detta senare på dagordningen. Se till att varje skola arbetar med ett forskningsbaserat program.

17. Öka mångfald och valfrihet

Låt olika skolor arbeta på olika sätt. En mångfald av pedagogik, ekonomiska prioriteringar, ämnesinriktningar och profil ökar valmöjligheterna. Desto fler alternativ, desto större möjlighet att fånga varje enskild elevs motivation.

18. Uppmuntra friskolor

Välkomna alternativ till kommunen. Närvaron av fristående skolor ökar kvaliteten i alla skolor – även de kommunala.

Detta är några tips på vad som väntar runt hörnet när Sigtuna kommun får en ny borgerlig majoritet. Barn- och ungdomsnämndens ordförande har redovisat några punkter i sitt interpellationssvar. Jag har inga direkta synpunkter på dem. De är i huvudsak bra. Men de är i allt väsentligt åtgärder på tjänstemannanivå.

Vad som saknas är politisk vilja. Med Alliansen kommer det bli fart på skolutvecklingen i Sigtuna kommun. Räkna med det!

Fyra kilometer norr om Märsta ligger Odensala, ett litet lantligt samhälle med en liten charmig skola. Igår besökte jag skolan och samtalade med elever, personal och rektor.

Mitt första intryck, när jag stegade in på skolgården, var en lektion i utematte. En pedagog stod med ett antal barn och letade geometriska former i taket på ett lusthus. Det är såklart lättare att lära om man använder leken som redskap. Mycket kreativt!

Skolan har bara fyra klasser och arbetar åldersintegrerat upp till årskurs sex. Det finns också en förskoleklass och intill skolan finns ett fritidshem.

Rektor Marianne von Seth tog emot och berättade om skolan. Tillsammans med personalen resonerade vi om vad som krävs för att varje elev ska nå och helst överträffa målen i läroplanen. Att alla måste få individuellt anpassat stöd.

Jag fick också träffa några elever ur de olika årskurserna som berättade vad de såg som styrkor och svagheter med sin skola. De hade arbetat i klasserna med detta och hade med sig prydliga protokoll. De vet hur man imponerar på en politiker

För de som vill ha en småskalig skola med familjär stämning och naturen inpå är Odensala skola ett givet val. Skolan har ett hundratal elever men skulle kunna ta emot uppemot 150. Med lite marknadsföring borde man kunna locka fler.