Henrik Kelfve

 10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas.

- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:

– ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.

De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!
– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:

Det fattas 520 Kr…

Det är positivt att sänka skatten. Inte minst i Sigtuna som ligger mycket högt. Därför blev jag positivt överraskad idag när Sigtunas socialistiska majoritet föreslår en skattesänkning med 12 öre.

Moderaterna har alltid varit det parti som tydligast slagits för att människor ska få behålla en större del av frukterna av sitt arbete. Det innebär inte att man ska sänka skatten utan att ta ansvar för konsekvenserna.

I Sigtuna är Alliansen överens om att skatten kan sänkas väsentligt om man för en långsiktig och klok politik. Det handlar om att ta kontroll över kostnaderna, prioritera välfärdens kärna, ständigt arbeta med kvalitetsutveckling och ta långsiktigt ansvar för ekonomin. Då kommer utrymmet att ge tillbaka pengar till skattebetalarna.

Problemet är att Sigtunas röda majoritet inte gör något av detta. De sänker skatten med pengar som kommer från engångsintäkter genom att man säljer mark. Totalt ska en kvarts miljard i försäljningsintäkter användas till driften under tre år. 247 000 000 kronor vilket innebär över 25 000 kronor för en vanlig familj. Majoriteten använder också tillfälliga statsbidrag.

Vad händer den dag vi inte längre har några tillgångar kvar att sälja? Vad händer när de tillfälliga statsbidragen, som är motiverade av konjunkturläget, inte kommer? Politisk vilja och långsiktigt ansvar får stå tillbaka till förmån för valtaktik. Budgeten är därför mycket oansvarig.

Trots allt är det en seger för medborgarna att det uppenbarligen finns brett politiskt stöd för att sänka skatten. Alliansen kommer lägga fram ett framtidsinriktat budgetförslag om ett par veckor. Då kommer vi inte minst att presentera lösningar på de stora problem som finns i kommunens skolor med otrygghet och brister i elevernas kunskaper.

Istället för att skuldsätta kommunen allt mer borde försäljningsintäkter gå till att betala av lånen. Då skulle vi slippa räntekostnaden. Med de massiva försäljningarna skulle vi till och med kunna avsätta en slant som årligen skulle ge kommunen avkastning.

På så sätt kan man långsiktigt bygga upp en stabil ekonomi. Moderaterna och Alliansen vill ta ansvar för Sigtuna kommun – både idag och imorgon.

Det som för ett år sedan startade som en finansiell bubbla har övergått till fallande produktion och hastigt stigande arbetslöshet i en omfattning som saknar motstycke i modern tid. Som ett litet, öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt.

Sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola med hög kvalitet är fundamenten i den offentligt finansierade välfärden. Inom dessa verksamheter arbetar också mer än en miljon människor.

För att mildra effekterna av den ekonomiska krisen har regeringen tidigare tillfört kommunsektorn betydande resurser.

Finansminister Anders Borg (M)

Alliansregeringen har nu enats om att föreslå att ytterligare resurser tillförs kommunsektorn. I budgetpropositionen för 2010 höjs statsbidragen till kommuner och landsting tillfälligt med 10 miljarder kronor 2010. Utöver detta höjs dessutom statsbidragen till landstingen med en miljard kronor 2009 för att underlätta hanteringen av den pågående pandemin.

Alliansregeringen har därmed sammantaget förstärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor 2010. Av de nya 10 miljarder som satsas tillfaller 7 miljarder kommunerna och 3 miljarder landstingen.

Statsbidraget fördelar sig i proportion till antalet invånare vilket för Sigtunas del innebär 29 miljoner 2010 eller 78 miljoner 2010 – 2012.

Lågkonjunkturen innebär att kommunsektorns skatteintäkter faller kraftigt. För att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning samt bibehålla ambitionsnivån i den kommunala verksamheten riskerar kommuner och landsting framöver bli tvungna att genomföra skattehöjningar eller nedskärningar, däribland uppsägning av personal.

Uppsägningar i kommuner och landsting i rådande konjunkturläge riskerar att bidra till att ytterligare fördjupa lågkonjunkturen och ökar risken för att arbetslösheten varaktigt hamnar på en hög nivå. Nedskärningar i den kommunala verksamheten innebär dessutom att kvaliteten och tillgängligheten till de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller försämras.

Att öka statsbidragen till kommunsektorn är en direkt jobbskapande åtgärd med hög kostnadseffektivitet. Åtgärden ökar förutsättningarna för kommunerna att undvika att säga upp anställda till följd av vikande skatteintäkter. De negativa effekterna av lågkonjunkturen dämpas därmed.

Resursförstärkningar till kommuner och landsting hittills under mandatperioden. Årlig förändring om inte annat anges

* Inkl. kompensation för verksamheter som direkt påverkar kommunernas kostnader, exempelvis tandvårdsförmåner.

I Sigtuna kommun är det nu viktigt att Alliansen granskar den röda majoriteten. Resurserna är ämnade att säkra välfärdens kärna och inte gå till ytterligare skrytprojekt.

Tidningen Dagens Industri har redovisat samtliga 290 kommuners skuldsättning per invånare. Rankningen som kommer från Svensk kommunrating bygger på kommunernas årsredovisningar 2008.

Man har utgått från det så kallade bruttoförpliktelsebelopp som omfattar alla kommunens olika skulder och kapital.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att landets 290 kommuner kommer att få mer och mer skulder. Det innebär att kostnader vältras över på kommande generationer.

Ibland får man känslan att politiker och samhällsdebattörer ser en dyster framtid där skulderna kommer från ovan. I själva verket beror allt på hur vi agerar idag. Vi kan välja att ta kontroll och fatta långsiktigt kloka beslut.

Det finns en tydlig skillnad mellan röd och blå politik i det avseendet. Vår egen kommun är ett tydligt exempel på det. Trots att skulderna ökas satsar man på dyra projekt som inte handlar om skolan eller omsorgen.

Det omdebatterade utomhusbadet är kronan på verket. Under brinnande lågkonjunktur, i en kommun med fantastiska badlägen och härliga skärgårdsmiljöer, bygger man ett utomhusbad för åtskilliga miljoner kronor.

Precis som när man sålde kyrktomten i Valsta för en krona handlar det inte om klok politik utan om att spendera skattebetalarnas pengar på projekt som majoriteten hoppas ska bidra till en valvinst.

Av de tio kommunerna med lägst skuldsättning är åtta borgerliga. Av de tio kommuner med högst skuldsättning är åtta socialistiska. Det råder inget tvivel om att det spelar stor roll vem som styr.

Sigtuna ligger på plats 168 av de 290 kommunerna om man listar dem från lägsta till högsta skuld. Jämfört med den bästa kommunen (Vallentuna) har vi 41.ooo kronor högre skuld per medborgare. Det motsvarar över en och en halv miljard.

Vår kommun har stora ekonomiska utmaningar framöver som kräver prioriteringar och mod. Det är skrämmande att det finns 122 kommuner som har ännu större bekymmer.

Imorgon kväll är det åter dags för Sigtuna kommunfullmäktige att avhandla ett antal frågor. Huvudnumret lär bli anvisningar för verksamhetsplan 2010-2012. Beslutet blir vägledande för nämndernas budgetplanering. I höst fastställs verksamhetsplan och budget slutgiltigt.

Den ekonomiska situationen är besvärlig. Det råder det inget tvivel om. Den vikande konjunkturen leder till att kommunen tappar skatteintäkter samtidigt som kostnaderna skenar. Det är när det blåser snålt som ledarskapet på allvar sätts på prov.

Majoriteten har presenterat sitt förslag. Först konstaterar de, mycket riktigt, att konjunkturen är historisk. De lägger mycket kraft på att förmedla bilden av hur djup krisen faktiskt är. Det förstår jag eftersom det tveklöst kommer bli en tuff tid framöver.

Därefter kommer deras förslag som innebär full kompensation till allt. Inga besparingar – tvärtom ska det satsas friskt. Kommunalrådet kallade in kommunens alla chefer till stormöte. Det stolta beskedet är att allt kommer rulla på som vanligt. Kommunen ska satsa sig ur krisen.

Självklart går det inte att trolla med en kommunal budget. Varje normalt funtad människa förstår att pengarna måste tas någonstans ifrån. Eftersom kommunen är skuldsatt finns det inga egna pengar att satsa. På stormötet satt majoritetens företrädare på rad med stora leenden.

Under de kommande tre åren ska över 200 miljoner kronor i engångsintäkter från försäljning av mark spenderas på driften. Det innebär man lever upp medborgarnas gemensamma tillgångar. Skuldbördan kommer öka markant vilket leder till finansiella kostnader under många år.

Alliansens motförslag intar en helt annan approach. Vi konstaterar att om Sigtuna kommun anpassar sina kostnader till länets snitt (exklusive Stockholm stad) minskar vi kostnaderna med över 44 miljoner kronor. Sänker vi våra kostnader utan att höja där vi idag ligger lägre frigörs över 100 miljoner kronor.

Det viktiga är att man konstaterar att det finns stora möjligheter att hantera krisen och skapa utrymme för offensiv utveckling. Men det kräver mod och vilja. Till dem som ojar sig över krisen vill jag säga – byt perspektiv. Se till vad vi har och de möjligheter som ligger framför oss.

Majoritetens förslag i sin helhet kan du läsa här. Slutsatserna är följande:

• I första hand använda exploateringsintäkter till att på sikt göra kommunen skuldfri
• I andra hand använda exploateringsintäkter till investeringar som leder till ökad produktivitet och/eller sänkta kostnader
• Konkurrensutsätt verksamhet som inte är myndighetsutövning
• Ge förvaltningen i uppdrag att inför budgetarbetet redovisa kostnader för frivillig respektive obligatoriska verksamheter
• Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en benchmarking gentemot jämförbara kommuner där kostnader och kvalitet redovisas
• Att ge förvaltningen i uppdrag att utifrån benchmarkingen redovisa ett åtgärdsprogram som leder till att för höga kostnader anpassas
• Att ge förvaltningen i uppdrag att utifrån benchmarkingen redovisa ett åtgärdsprogram som leder till kvaliteten kan öka
• Att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa en kvalitetsjämförelse på verksamheter där Sigtuna kommun har lägre kostnader, i syfte att säkerställa en god service
• Att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa en plan för hur kommunens intäkter kan stärkas på kort och lång sikt
• Sigtuna kommun ska begära utdelning från AB Sigtunahem
• Oförändrad skatt 2010 med ambitionen att skapa utrymme för en skattesänkning 2011

Idag presenterade den röda majoriteten i Sigtuna kommun sina anvisningar inför verksamhetsplan och budget för 2010. I den rådande konjunkturen sjunker intäkterna samtidigt som kostnaderna ökar.

Det ställer höga krav på politiken. Det är i tuffa tider beslutsfattare måste visa mod, långsiktighet och ledarskap. Det råder inget tvivel om att världen, Europa, Sverige och Sigtuna befinner sig i ett mycket bekymmersamt ekonomiskt läge.

I förhållande till prognoserna från i höstas har kommunens intäkter minskat med 70 miljoner kronor. Regeringen lindrar effekten genom högre statsbidrag men det återstår ändå rejäla underskott om inte åtgärder vidtas.

Det finns sex sätt att möta den
ekonomiska krisen varav fyra är kloka:

Det första bra sättet är att öka intäkterna. Det är svårt i ett kortsiktigt perspektiv men fullt möjligt om man arbetar långsiktigt. Enkelt uttryckt handlar det om att attrahera människor som är goda skattebetalare till kommunen och att se till att människor går från bidragsberoende till jobb.

Det andra bra sättet är att se över kostnaderna. I en jämförelse med länet har Sigtuna cirka 35 miljoner kronor högre kostnader än snittet. Därmed bör det rimligen finnas utrymme att hämta hem åtminstone halva intäktsminskningen. Det finns dessutom inget rakt samband mellan kostnad och kvalitet. Det går att få bättre samhällsservice till en lägre kostnad.

I en tuff situation måste man prioritera det viktiga. Osthyvelsmetoden är inte speciellt framgångsrik. När man handskas med andras pengar måste man våga säga att vi just nu inte har råd med vissa saker.

Det tredje bra sättet, som också är det minst smärtsamma, är att använda sparat kapital. Det bygger förstås på att man sparat i goda tider. Som bekant har kommunen en rejäl skuld som nu kommer att öka ytterligare. Det fjärde bra sättet är att investera i saker som leder till sänkta kostnader. Det är naturligtvis enklast om man har eget kapital att investera.

Det femte sättet, som är mindre bra, är att höja skatten. Det föreslår dessbättre inte den röda majoriteten. Att ta sig ur krisen genom att minska människors köpkraft är mycket oklokt. Dessutom leder hög skatt till låg tillväxt och därmed minskade skatteintäkter.

Det sjätte sättet, som är mindre bra, är det socialdemokraterna nu väljer. De säljer skattebetalarnas egendom och använder upp pengarna. I övrigt är förslagen ytterst blygsamma. Det handlar snarare om att öka utgifterna ytterligare.

Socialdemokraterna stoppar huvudet i sanden och tar inget ansvar för framtiden. Skuldbördan ökas ytterligare vilket leder till nya kostnader varje år. Egendom förverkas som skulle kunna användas för att göra kommunen skuldfri.

Totalt föreslår Socialdemokraterna att försäljningsintäkter motsvarande 204 miljoner kronor ska förverkas på tre år. Det motsvarar över 21 000 kronor för en vanlig familj.

Anvisningarna till budget för 2010 kommer att debatteras och fastställas på kommunfullmäktiges sammanträde den 11 juni. Då kommer alliansen att presentera ett alternativ som tar sikte på framtiden och som är ansvarsfullt.

I svåra tider blir det tydligt vilken oansvarig politik Sigtuna kommun styrts med under många år. Det är lätt att förutse vilka argument den röda ledaren kommer anföra mot oss. I vanlig ordning kommer anfall gå före försvar. Han kommer fråga vilka verksamheter vi vill lägga ner.

Så som kommunens läge är hade vi tvingats prioritera bort vissa saker. Men en sak måste man vara på det klara med. Vi försatte inte kommunen i den besvärliga situationen. Men vi är beredda att ta oss ur den och ta ansvar för framtiden.

Läs mer på märsta.nu.

Insändare i Sigtunabygden

I rådande konjunkturläge beräknas Sigtuna kommuns skatteintäkter minska kraftigt redan i år. Situationen kommer bli ännu mer bekymmersam nästa år. Det är i detta sammanhang väldigt märkligt att vänstermajoriteten i kommunen planerar stora investeringar i utomhusbad och nytt museum.

Kommunens intäkter beräknas minska motsvarande 200 kommunanställda eller en skattehöjning motsvarande 6500 kronor för en vanlig familj i Sigtuna kommun. Under de senaste årens starka högkonjunktur har majoriteten ökat kommunens skuldbörda. När nu lågkonjunkturen är här hade varit bättre att ha en buffert.

Det är i de svåra tiderna man kan skörda det man sått i de goda tiderna. Regeringen har genom sin vårproposition annonserat extra anslag till Sigtuna kommun med 50 miljoner kronor under 3 år. Det är en stor satsning men det räcker inte långt om vänstermajoriteten fortsätter att låna allt mer.

Den självklara konsekvensen av att ha stora lån är att en växande andel av skattemedlen går till räntor. Därmed går mindre resurser till de viktiga kärnverksamheterna.

Om Moderaterna får förtroendet att styra kommunen tillsammans med Alliansen ska en skuldsaneringsplan fram. Det blir tufft att rätta till dagens vidlyftiga politik men vi kan inte fortsätta att skjuta stora kostnader framför oss.

Nuvarande röda majoritet gillar att skörda men glömmer att så.

På märsta.nu kan man läsa om det centerpartistiska kommunalrådet. Han har valt att strunta i det framgångsrika samarbete mellan allianspartierna som finns i regeringen och runt om i vårt land. Istället är han omåttligt stolt över att regera tillsammans med socialdemokraterna.

Inför valrörelsen 2006 formerades Allans för Sverige. Det samarbetet var så framgångsrikt och tydligt att valet vanns i riksdag och många av länets kommuner och landsting. I förra valet röstade 951 personer (4,54 %) på Centern i Sigtuna kommun. De allra flesta av dem röstade för Alliansen.

Hur kommer det sig så att Centern i Sigtuna valde att ingå i en socialistisk majoritet? Svaret blir mycket tydligt när man läser intervjun på märsta.nu. Kommunalrådets uttalanden visar en fullständig avsaknad av respekt för skattebetalarnas pengar.

Artikeln handlar om att det finns ungdomar som inte upplever att kommunen gör något för dem. En ganska allvarlig kritik som kommunalrådet som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden måste ta ansvar för. Det gör han på ett genomsocialistiskt sätt.

”Vad vill ni att vi ska göra? Vad mer vill ni ha?” frågar han. En sann socialist skriker efter mer och anser alltid att någon annan ska betala. Det vore klädsamt med en mer genomtänkt analys av läget.

För det första konstaterar jag att Sigtuna lägger 2000 kronor per invånare och år på kultur- och fritid. Det är mer än någon av våra grannkommuner. För det andra toppar Sigtuna kommun den föga smickrande listan över polisanmälda fall av skadegörelse. För det tredje anser uppenbarligen många ungdomar att det inte finns något meningsfullt att göra på sin fritid.

Det är uppenbart att Sigtuna kommun spenderar friskt av medborgarnas pengar på en verksamhet som sammantaget inte ger önskat resultat. Då duger det inte att desperat kapitulera och utlova ännu mer av de gemensamma resurserna, särskilt inte under rådande lågkonjunktur där resurserna måste koncentreras på kärnverksamheten.

Centerns kommunalråd i Sigtuna kommun beter sig som en tomte året runt. Det är skattebetalarna som måste stå för kalaset.

Ikväll sammanträder kommunfullmäktige i Sigtuna kommun. I samband med det lägger moderaterna en interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunens ekonomiska situation. Denna kommer att besvaras på nästa sammanträde den 14 maj.

Interpellation om Sigtuna kommuns ekonomiska situation

I rådande konjunkturläge beräknas Sigtuna kommuns skatteintäkter minska kraftigt redan i år. Situationen kommer bli ännu mer bekymmersam 2010. Kommunstyrelsens ordförande har på ett seminarium och i media bekräftat denna bild med den målande beskrivningen ”Det är nattsvart”.

I samma sammanhang har kommunstyrelsens ordförande sagt sig vara beredd att bryta mot kommunallagens balanskrav. Detta motiveras med att kommunens bokslut varit positiva under 8 år. Jag delar uppfattningen att en kommun som sparar i goda tider bör kunna använda det utrymmet i sämre tider. På så sätt kan den viktiga samhällsservicen hålla en jämn kvalitet.

Kommunstyrelsens ordförandes uttalande bygger dock på en beskrivning av kommunens ekonomiska situation som inte stämmer. Sigtuna kommun har inga medel sparade utan tvärtom en betydande skuld. Om man använder försäljningsintäkter till att minska skulden skapar man en långsiktigt god ekonomisk situation. Detta ansvarsfulla sätt att sköta ekonomin har inte den röda majoriteten anammat.

Kommunstyrelsens ordförande har med egna ord beskrivit krisens djup för kommunen genom att tala om uppsägningar av 200 kommunanställda alternativt en skattehöjning på 1,24 kronor. Det senare skulle innebära ytterligare 6 400 kronor i skatt för en vanlig familj i kommunen.

Trots den allvarliga ekonomiska situationen har kommunstyrelsens ordförande inte uttalat sig om den höga investeringstakten. Jag blir oroad över kommunens ekonomiska situation då det i socialdemokratiska ögon verkar finnas pengar både till utomhusbad och nytt museum.

Regeringen har genom sin vårproposition annonserat extra anslag till Sigtuna kommun med 50 miljoner kronor under 3 år. Det är en stor satsning men det räcker inte om kommunen i sin tur inte gör sitt för att klara av rådande situation.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande följande:

1. Står du fast vid uttalandet att du är beredd att bryta mot lagen?
2. Anser du att kommunens ekonomiska situation är så stark att den tål underskott?
3. Anser du att det är ansvarsfullt att investera i utomhusbad och ett nytt museum i det rådande ekonomiska läget?
4. Är du beredd att genomföra kraftigt höjd skatt och massiva uppsägningar för att bibehålla investeringstakten?

Kommunfullmäktige fastställde budgetramar i slutet av förra året och gav samtidigt nämnderna i uppdrag fastställa respektive detaljbudget senast i januari. På utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet igår fastställdes slutligen detaljbudgeten för 2009, nästan fyra månader för sent.

Den nu nedlagda nämnden lyckades inte fatta beslut utan konstaterade bara att det fattades 15 miljoner kronor. Därför sparkades nämnden och ett utskott bildades under kommunstyrelsen. Vad majoriteten nu fattat beslut om är inget annat än att skjuta till de 15 miljoner kronor som saknades.

Underlaget till budgeten är något av det tunnaste jag upplevt. Det finns inga djupare analyser av hur man kan använda resurserna på ett bättre sätt. Det finns inga utredningar som visar vad man kan spara på och vilka konsekvenser det får. Det som nu behövs är både en långsiktig och kortsiktig strategi.

På utskottet ställde alliansen ett stort antal frågor om detta där svaren uteblev. Majoriteten lovade dock att återkomma med tankar om framtiden till nästa sammanträde som är redan om en vecka. Jag ser fram emot att ta del av deras synpunkter. Lite konstigt är det dock att framtidsidéerna kommer efter budgetbeslutet.