Henrik Kelfve

Ikväll har det brottsförebyggande rådet i Sigtuna, där jag är vice ordförande,  genomfört en chatt om hur vi kan skapa en trygg och säker kommun. Vi höll på i en intressant timme och jag hann med 22 inlägg. Full fart på tangentbordet!

Frågorna och synpunkterna som kom in kom från 18 olika personer. Om detta är bra eller dålig anslutning vet jag inte. Svårt att avgöra vad man kan förvänta sig. Det kan naturligtvis finnas ett antal människor som följde chatten utan att delta.

Här kommer de frågor som kom och de svar jag gav:

Josefin: Hur mycket kameraövervakning har vi i vår kommun?
Kelfve: En av kommunens viktigaste uppgifter är att skapa en miljö som ger trygghet. Kameraövervakning är ett verktyg bland flera som kan vara bra. Det finns idag kameror framför allt vid skolor. Så länge man tar hänsyn till den personliga integriteten tycker jag att fler kameror på speciellt utsatta platser är bra.

Kalle: Varför har Sigtuna kommun inga fältassistenter eller liknande på kvällstid? Det finns i alla våra grannkommuner.
Kelfve: En viktig insats för tryggheten är att vi får fler vuxna att vara där ungdomar är. Om detta innebär kommunanställda fältassistenter blir kostnaden stor och effekten liten. Lyckas vi däremot få ideella krafter att medverka kan vi få stort genomslag. Nattvandrarna är ett gott exempel.

Janne: Hej Kommer ni att se till så det är mer bevakning på ”byn” så man vågar gå ut en Lördagskväll. Som det är nu så får man ju ta taxi hem från krogen/puben för man vågar ju inte gå själv.
Kelfve: Nattvandrarna är ute där det är som otryggast. Sedan vill vi såklart att polisens närvaro ska vara hög. Vi kan också göra mycket för att skapa mer upplysta miljöer.

Björn: Mobbing är ett brott. Vilka mobbingförebyggande program används i kommunens grundskolor?
Kelfve: Alliansen har föreslagit att alla skolor i kommunen ska arbeta mot mobbning genom evidensbaserade program. Vi anser också att den som blir mobbad ska ha allt stöd. När inget annat fungerar är det mobbaren som måste byta skola – inte den som blir mobbad. Det mandatet ska våra rektorer ha.

Kalle: Om nattvandrarna upptäcker att det är mycket stök på byn- hur lämnar de vidare information till t.ex. socialtjänsten? Nattvandrarna är väl vanliga föräldrar och de har väl ingen länk till soc?
Kelfve: Nattvandrarna är i huvudsak vanliga människor som tar ansvar för vår gemensamma trygghet. Samarbete sker med såväl polis som med socialtjänst.

Janne: Jag vet att Sigtunahem,Graflunds,kommunen och polisen gjort trygghetsvandringar på några ställen i kommunen. Är det något som ska göras med Bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar också?
Kelfve: Trygghetsvandringar är en mycket god idé. Det finns all anledning att göra detta på bred front. Särskilt bra är det att invånare kan medverka och delge hur de upplever miljön.

Chrille: Hur ska vi bli av med allt klotter, ska vi kanske ha fler grafittiväggar i kommunen då det verkar vara poplärt.
Kelfve: Jag tror inte att en kommunal grafittivägg är svaret. Tvärtom tycker jag att det är olyckligt att kommunen stödjer en subkultur som är destruktiv. Att uttrycka sig konstnärligt kan man göra på oändligt många sätt. Väggen försvårar dessutom polisens arbete.

Josefin: Vem bestämmer vart belysningen ska sättas upp och kan vi som bor i kommunen påverka???
Kelfve: Man kan kontakta ett politiskt parti som sedan kan föra frågan vidare.

Janne: Vilka brott har vi mest av i vår kommun? Och hur jobbar man för att minska dessa?
Kelfve: Antalet inbrott kanske inte i sig är den största andelen brott men oron för inbrott känner många. Alliansen har föreslagit att Sigtuna kommun inför ”Grannstödsbil” som är ett relativt nytt verktyg i det trygghetsskapande arbetet. Det har redan införts av ett flertal kommuner och erfarenheten är att det fungerar väl. Bil sponsras av ett försäkringsbolag och drivmedel betalas av det brottsförebyggande rådet. Bilen körs av engagerade medborgare som samverkar med polisen och övrig brottsförebyggande verksamhet.

Janne: Det finns en länk på kommunens hemsida där man kan anmäla klotter vore det inte bra med en länk där man kan anmäla trasiga lampor mm. Som det är nu så är det rent sagt ur ”skitjobbigt” att anmäla en trasig lampa i kommunens ägo. Man måste vänta tills telefonväxeln öppnar försöker man direkt när dom öppnar så finns det i regel ingen ansvarig som kan ta emot en anmälan. För dom har inte kommit på plats.
Kelfve: Det låter som en bra idé som inte är svår att genomföra.

Ung: Vad gör man åt att Märsta har så dåligt rykte för sin brottslighet och vad gör BRÅ för att förhindra att det blir värre?
Kelfve: BRÅ tar ett helhetsgrepp om trygghetsfrågorna. Det är viktigt att man samlar alla aktörer som kan genomföra trygghetsskapande åtgärder. Det är skillnad på verklig otrygghet och upplevd otrygghet. Det är viktigt att vi arbetar med båda perspektiven. Sedan måste vi informera om hur det faktiskt ser ut med brottsligheten.

Lisa E: Kan vem som helst nattvandra?
Kelfve: Absolut. Välkommen!

Sofia: Hur många poliser har vi under helger och kvällar i kommunen som cirkulerar?
Kelfve: För få!

Victor: En fråga till Kelfve: Jag tror att en grundläggande sak när det gäller att skapa ett tryggt samhälle är att de sociala klyftorna är så små som möjligt. Då minskar spänningarna mellan olika grupper och förståelsen för varandras olikheter ökar. Håller du med? Om ja, vad gör ni moderater för att minska klyftorna?
Kelfve: Det viktiga för Moderaterna är att människor ska få arbeta efter bästa förmåga och därmed få möjlighet att skapa trygghet av egen kraft. För mig är det inget problem att människor tjänar olika om det är så du definierar klyftor. Alla ska få en god utbildning och lika livschanser. Ingen ska sättas på avbytarbänken.

Lisa: Det fanns någon kommun som samarbetade med pensionärer som åkte runt i kommunen på dagtid bara för att cirkulera…då brott även förekommer på dagtid, är det något som vår kommun tänker ta efter?
Kelfve: Just det har Alliansen föreslagit i Sigtuna kommun. Det heter ”Grannstödsbil”. Skrev mer om det i ett tidigare inlägg.

Marie: Jag undrar om ni brukar ha trygghetsvandringar där barn och ungdomar får berätta vilka platser som de tycker är otrygga? Har ni funderat på att genomföra sådana?
Kelfve: Ja. Gärna fler.

Patrik M: Jag tycker bland det bästa brottförebyggande arbete som kan göras är att satsa på föreningslivet, speciellt idrotten, som samlar många unga till en meningsfull fritid och fostran. Vad gör ni för att satsa på idrotten?
Kelfve: Delar din uppfattning. Det sker idag massor för idrotten. Problemet är att vi kanske inte alltid når just de ungdomar som har störst behov av en organiserad fritid. Här finns det mycket att göra.

Kent: Vad gör kommunen för att stärka upp när det gäller säkerhet i kommunen i form av belysning mm, lyssnar man förutom denna chatt på kommunmedborgarnas behov…..???
Kelfve: Det går alltid att vända sig till kommunen med förslag eller synpunkter. Partierna är alltid nyfikna på invånarnas åsikter. Du är alltid välkommen till oss. Jag tror jag talar för alla partier.

Janne: Min dotter och hennes kompisar känner sig otrygga när mörkret faller. Finns det någon dom kan ringa som kan följa dom hem?. Det är andra kommuner som har haft något liknande.
Kelfve: Skulle nog vara svårt för kommunen att erbjuda denna service. Här finns det goda möjligheter för alla oss vuxna att ställa upp för våra ungdomar.

Kalle: Varför sitter det inte med några kommunmedborgare i BRÅ, utan bara politiker och höga tjänstemän…???
Kelfve: BRÅ som styrelse måste vara hanterlig i storlek så att man kan vara handlingskraftig. Däremot är det viktigt att vi lyssnar och bjuder in olika intressenter. Denna chat är ett exempel. Som politiker är vi tillgängliga för medborgarnas synpunkter.

Kelfve: En viktig trygghetssatsning är att regeringen ökat rättsväsendets anslag med fem miljarder. Det måste leda till att fler busar åker dit och att du och jag kan vara tryggare.

Kelfve: Ett litet lästips om hur vi kan få mer polis för pengarna: http://www.moderat.se/web/Effektivare_polis.aspx

Kärnan i en demokrati är ett väl fungerande rättsväsende. Oavsett vem man är eller var man bor i Sverige har man rätt till trygghet.

Alliansregeringen har enats om ett tillskott till rättsväsendet på ytterligare 4 miljarder för innevarande och nästa år. En satsning som saknar motstycke i modern tid.

Sedan Alliansregeringen tillträdde har brottsbekämpningen haft hög prioritet. Det handlar om både en upprustning i form av resurstillskott och åtgärder för ökad effektivitet och förbättrat resultat i hela rättskedjan.

Från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård. Ungdomar som begår brott ska mötas tidigare och tydligare av en reaktion från samhället.

Sammantaget innebär satsningen att regeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendets med drygt 5 miljarder kronor.

Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder i engångsvisa medel tillförts rättsväsendet under mandatperioden.

På nättidningen märsta.nu pågår en debatt om vandalisering och ungdomar som hamnat snett. I flera av kommentarerna efterlyses politikernas idéer. Av den anledningen kontaktade märsta.nu mig med några frågor. Här återger jag i huvudsak vad jag svarade.

Anledningen till att vissa ungdomar väljer att vandalisera kan naturligtvis bero på många saker. Först och främst bör man konstatera att det handlar om ett fåtal personer. De allra flesta ungdomar är ansvarstagande och förstår skillnaden mellan rätt och fel.

De ungdomar som beter sig illa måste få lära sig att alla handlingar får konsekvenser. Både för en själv och för andra. Den kanske viktigaste orsaken är att det finns ungdomar som inte känner sig sedda. Vandaliseringen är i själva verket ett rop på uppmärksamhet. I värsta fall får de inte ens uppmärksamhet vid de första busstrecken och då blir det grövre tilltag.

I första hand måste föräldrarna ta ansvar för sina barn. Här kan kommunen rikta in stödinsatser för de som har problem med relationen gentemot sina barn. Människor som ertappas med att vandalisera måste få kännbara konsekvenser. Allt ska polisanmälas och min uppfattning är att vandalen ska hjälpa till att återställa det man förstört.

Alla människor behöver bekräftelse. När man gör gott, och när man gör fel. Det är en viktig utgångspunkt för mig i mina funderingar över hur politiken kan förbättras.

Skolan är en viktig medspelare för att ungdomar ska må bra och fungera i samhället. Dialogen mellan skola, föräldrar och elev måste vara tydlig. Ansvarsfördelningen ska vara klar. Föräldrarna ska veta vad de kan förvänta sig av skolan och skolan måste kunna lita på att föräldrar tar sitt ansvar.

Det finns ett antal ”riskfaktorer” och ”friskfaktorer” som man ska utgå ifrån. Goda och uppmärksammade skolresultat är en av de starkaste friskfaktorerna. Därför är kunskapsfokus i skolan också ett viktigt preventivt arbete mot att ungdomar far illa. På samma sätt är skolk en av de tidigaste och tydligaste indikationerna på att något inte stämmer.

Det finns alltså ett antal vetenskapligt fastlagda fakta om vad som minskar riskerna och som underbygger det friska. Här måste fokus ligga.

Idag utgår man inte ifrån de kunskaper som leder till resultat. Istället gör man det som är politiskt korrekt och som är enklast att kommunicera. I skolan är det många saker som konkurrerar med lärarnas tid för kunskapsförmedling.

Det finns många lärare som känner att de lägger mer tid på att vara ”extraföräldrar” än att vara lärare. Då är det viktigt att vi lägger kraften på det som ger resultat.

Många påstår att det saknas fritidsaktiviteter och att det är därför som ungdomar vandaliserar. Även här är det viktigt att se verkligheten som den är. Det är sant att ungdomar som engagerar sig inom i idrott musik eller annat i mindre utsträckning far illa.

Frågan är dock om vi med fritidssatsningarna når de ungdomar som verkligen behöver det. Faktum är att skötsamma ungdomar med ordnade förhållanden är de som i störst grad utnyttjar kommunens fritidsaktiviteter.

Om Alliansen får väljarnas förtroende efter nästa val i Sigtuna kommun kommer vi att utgå från verkligheten och satsa på det som verkligen ger resultat. Stöd till föräldrar är oerhört viktigt eftersom kommunen inte ska ta över uppfostringsansvaret.

Goda handlingar ska uppmärksammas liksom mindre goda. Den viktigaste lektionen vi kan ge barnen är att allt man gör får konsekvenser och att man kan välja ett gott liv. Skolan ska fokusera på kunskap och föra en tät dialog med föräldrarna.

Vi kommer inte att bedriva en politik utifrån det som är politiskt korrekt eller det som de mest högljudda skriker efter. Trygga och starka ungdomar som kan ta ansvar för sig själva och sin omgivning är målet.

Avgörande för om vi lyckas är om vi kan nå roten till varför vissa ungdomar väljer att vandalisera. Det duger inte med ytliga analyser som bara ger tjusiga rubriker i tidningen.

Sigtuna kommun ingår sedan årsskiftet i Brandkåren Attunda. Det innebär att sex kommuner samarbetar för att skapa en så bra räddningstjänst som möjligt. Om detta har jag skrivit tidigare. På förbundsdirektionens sammanträde i fredags beslutade vi om en ny brandstation  i Sigtuna.

Den nuvarande stationen vid Mariakyrkan är otidsenlig. Denna ersätts därför av en ny modern station i anslutning till Pilsbokorset i Sigtuna stad. Tomten är redan reserverad och detaljplanen är beslutad. Om allt går som det ska kommer den nya stationen stå färdig senhösten 2010.

Öppet brev till kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna kommun:

Den så kallade ”lagliga klotterväggen” i Sigtuna kommun är inte bara en kommunal angelägenhet. Den saboterar framgångsrika insatser mot klotter och skadegörelse i hela Stockholms län och kostar därmed sina grannkommuner och landstinget miljonbelopp varje år.

Många aktörer inom Stockholms län arbetar idag offensivt med att bekämpa klotter. Enligt vår mening är inte klotter ett konstnärligt uttryck utan ren skadegörelse. Människor känner oro och otrygghet att vistas i klottrade miljöer, stora summor måste avsättas för sanering, och utövarna, dvs storklottrarna, har i många fall en tydlig kriminell koppling.

Genom Samverkansgruppen mot klotter samarbetar Stockholms Stad samt en lång rad kommuner i länet nära samman med SL, Polis, Banverket, Vägverket, Fortum Distribution AB och andra anläggningsägare för att stävja och motverka den skadegörelse klotter innebär.

Samarbetet har varit framgångsrikt. Gemensamma rutiner för anmälan och lagföring av klottrare har utarbetats. Polismyndigheten i Stockholm har som ett resultat av detta arbete skapat en klotterkommission, som arbetar länsövergripande med klotterfrågan. Polismyndigheten i Stockholms City har startat en projektgrupp som arbetar enbart med klotterfrågan sedan hösten 2008.

Klotter är otroligt kostsamt för samhället. Storstockholms Lokaltrafik (SL), Stockholms Stad och Sigtuna stad lägger varje år ned stora resurser på att bekämpa klottret. Under 2008 sanerade SL och Stockholms Stad och Sigtuna stad för över 200 miljoner kronor.

För oss som anläggningsägare och för polisen är det ett stort problem med närhet till lagliga väggar i länet. Polisen har idag möjlighet att förverka klotterutrustning när man visiterar misstänkta klottrare.

Närheten till Sigtuna kommuns lagliga vägg omöjliggör polisens preventiva arbete. Klottraren behöver endast uppge sig vara på väg till den lagliga väggen i Märsta. Polisen står då handfallen och kan inte utföra sitt tidigare så framgångsrika preventionsarbete. Enligt polisens uppgifter görs det mer än 200 sådana beslag varje månad. Räkna med att en burk räcker till någon kvadratmeter så blir effekten påtaglig!

Det viktigaste är enhetligheten, att samma policy gäller i hela Stockholms Län. Att lagliga incitament som denna försvårar polisens brottsförebyggande del är klart. Att klottret dessutom skulle minska med tillåtna platser för klotter/graffiti tyder ingen känd forskning på.

Vi vädjar mot bakgrund av detta till Er att ompröva beslutet att införa en legal klottervägg!

Ulla Hamilton (M), Miljö- och trafikborgarråd Stockholm

Christer G Wennerholm (M), Trafiklandstingsråd Stockholm

Torbjörn Rosdahl (M), Kommunstyrelsens ordf. Sollentuna

Henrik Kelfve (m), Oppositionsråd Sigtuna

Jan Holmberg (M), Kommunstyrelsens ordf. Upplands Väsby

Lars-Erik Salminen (M), Kommunstyrelsens ordf. Solna

Paul Lindquist (M), Kommunstyrelsens ordf. Lidingö

Lennart Kalderén (M), Kommunstyrelsens ordf. Salems

Carl Grufman (M), Oppositionsråd Sundbyberg

Eva Lennström, Kommunstyrelsens ordf. Järfälla

Leif Gripestam (M), Kommunstyrelsens ordf. i Täby

Berit Assarsson (M), Kommunstyrelsens ordf. i Tyresö

Gilbert de Wendel, Kommunstyrelsens ordf. Haninge

Erik Langby (M), Kommunstyrelsens ordf. Nacka

Kjell Jansson (M), Kommunstyrelsens ordf. Norrtälje

Marita Lärnestad (M), Oppositionsråd Södertälje

Effe Östman (M), Andre vice ordf kommunfullmäktige Nykvarn

Peter Carpelan (M), Kommunstyrelsens ordf. Ekerö

Jelena Drenjanin (M), Kommunalråd Huddinge

Per Mosseby (M), Kommunstyrelsens ordf. Vaxholm

Utan ett starkt civilt engagemang kan man inte skapa ett medmänskligt och tryggt samhälle. Frihet och ansvar går hand i hand. Vill vi leva i ett land och ett samhälle där alla kan vara fria måste man ta personligt ansvar. Inte bara för sig själv, utan även för sin nästa.

Allt för många lägger hela ansvaret på kommunen utan att själva bidra. ”Om det bara fanns en fritidsgård till” eller ”om bara bidragen vore generösare” då skulle vi inte ha några problem. Det är kommentarer jag hör allt för ofta. I Sverige är de offentliga trygghetssystemen omfattande och ändå mår allt för många människor dåligt.

Visst är det viktigt att det finns ett trygghetssystem. Men det kan inte vara lösningen på alla problem. Då skulle vi inte ha några. Den inte helt okomplicerade lösningen är att vi alla måste engagera oss. Som tränare för idrottslaget, som politiskt engagerad, som stödfamilj eller som bidragsgivare till någon hjälporganisation. Det finns många sätt att bidra och det är du som avgör vad som känns rätt för dig.

I fredags natt deltog jag för första gången i nattvandring i Märsta. Då fick jag möta ett antal otroligt hängivna medborgare som offrade sin fredagskväll för att hålla ordning på stan. Jag fick också en bild av hur en vuxens frånvaro kan äventyra en ung flickas framtid.

Nattvandringen syftar till det ska finnas vuxna förebilder där ungdomarna befinner sig. De gul-svarta jackorna ska stå för ett socialt och medmänskligt stöd för ungdomar. Det handlar om att genom närvaro förebygga drogmissbruk, våld, främlingsfientlighet och skadegörelse.

I ett samhälle av Märstas storlek fungerar den spontana underrättelsetjänsten väl. Informationen om var det fanns skäl för oss att närvara nådde fram tidigt under kvällen. Det finns också en väl fungerande kommunikation med polisen. I ett villaområde var det livad fest i ett hus.

När vi kom dit var polisen redan på plats. Grannarna hade reagerat på att det var ett väldigt liv. Tydligen är det ofta återkommande. Några få var myndiga men de flesta var i femtonårsåldern. Det fanns god tillgång till sprit och ingen tillgång till någon ansvarig vuxen.

I huset bor en tjej i femtonårsåldern. Hennes mamma är enligt uppgift jämt borta.  Eftersom denna fest inte var en engångsföreteelse måste mamman veta vad som händer när hon är borta. Polisen har varit där tidigare.

Den unga flickan hade mål i mun. Med en närvarande förälder skulle hon kunna gå hur långt som helst. Det jag nu såg var en vilsen tjej som sökte bekräftelse och närhet. Mycket talar för att den istället kommer från ett destruktivt umgänge.

När jag körde hem vid halv ett på natten var huvudet fullt med intryck och tankar. Mest känner jag ilska gentemot en förälder som beter sig så ansvarslöst. Förstår hon inte att hennes dotter behöver henne? Men jag känner också hopp. Det är en ära att få nattvandra med sådana fantastiska människor.