Henrik Kelfve

Idag kom Lärarförbundets ranking av landets kommuner. Resultatet för Sigtuna är, inte oväntat, bedrövligt. Av de 290 kommunerna placerar sig Sigtuna på plats 198. Lärarförbundet granskar fjorton kategorier, i vilka Sigtuna placerar sig enligt följande:

Resurser: 81 – Utbildade lärare: 285 – Lärartäthet: 150 – Friska lärare: 261 – Lön: 8 – Avtalspart: 24 – Andel barn i förskola: 18 – Meritvärde år 9: 167 – Meritvärde år 9 – SALSA: 108 – Andel godkända år 9: 255 – Andel godkända år 9 – SALSA: 205 – Gymnasium inom 4 år: 177 – Högskolebehörighet: 225 – Övergång högskolan: 124

Det finns alltså bara fyra kommuner i landet som är sämre i kategorin utbildade lärare. I de viktigaste kategorierna, som berör elevernas kunskaper, är placeringarna bedrövliga.

Sigtuna kommun har alla förutsättningar för att skapa en skola i världsklass. Moderaterna och Alliansen talar ofta om att kommunen måste prioritera det som är viktigt och skolan är det i särklass viktigaste. Från förskola och hela vägen till gymnasiet.

Det är i förskolan vi lägger grunden. Vid ingen annan tid i livet är människan lika mottaglig för kunskap som i förskoleåldern. Ändå har Sigtuna kommun förskolor där personalen inte verkar veta att det finns en läroplan för förskolan.

Det finns även lysande exempel på förskolor som arbetar extremt målmedvetet. I Sigtuna kommun ska alla, utan undantag, arbeta extremt målmedvetet. Det är ett politiskt ansvar.

I Sigtuna kommun ska varje elev kunna gå så långt som möjligt. Särskilt stöd ska ges till alla, inte bara till de som har svårigheter, även genier ska få en utmaning.

Istället för att vifta bort och underkänna den kritik vi får ska vi ta den till oss och dra lärdom av den. Dagens rapport från Lärarförbundet är ytterligare en tydlig signal att det är dags för nytt ledarskap i Sigtuna kommun. 

Skolan i Sigtuna kommun har stora bekymmer. Det bekräftas av ett antal olika undersökningar. Framför allt har vi stora brister i elevernas måluppfyllelse. Av landets 290 kommuner innehar vi en föga smickrande 256 plats.

Var tredje elev lämnar grundskolan utan att ha uppfyllt målen i alla ämnen. Det är betydligt sämre än landets snitt vilket också gäller betygen. Nästan vilken parameter man än studerar framgår det att skolan i Sigtuna kommun inte håller måttet.

Kunskapsförmedlingen brister markant. Men bristerna handlar också om otrygghet. Vandalisering och skadegörelse är omfattande. Utan en trygg arbetsmiljö för våra barn och ungdomar spelar det ingen roll hur mycket vi satsar. Rädda barn vågar inte, utmanar inte och känner ingen lust att lära.

Nuvarande politiska majoritet har haft åtta år på sig. Att situationen ser ut som den gör är inget annat än ett misslyckande. I debatt efter debatt har Socialdemokraterna förnekat att vi har några problem. Om man inte ser bristerna kommer man inte göra något åt dem.

Det har inte funnits politik, ledarskap eller kraft att ge skolan spelregler och förutsättningar att lyckas. Det röda laget har haft sin chans. Nu är det dags för majoritetsbyte.

Det råder inget tvivel om att skolan är den viktigaste frågan i valet. I synnerhet i Sigtuna kommun. Resultaten är bedrövliga efter åtta års socialdemokratiskt styre.

I vackan som var genomfördes en debatt om skolan på Norrbackaskolan som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Beskeden som gavs från de olika partierna var mycket klargörande.

Det råder inget tvivel om att det behövs en Alliansmajoritet för att vända trenden. Mer om detta snart… 

PRESSMEDDELANDE

Moderaterna i Stockholm presenterade i dag en granskande rapport om skolan i länets kommuner. I rapporten undersöks skillnader i ekonomiska investeringar, lärartäthet och lärarnas utbildning, valfrihet i praktiken samt skolresultat.

Mats Gerdau, Maria Stockhaus, Carl Grufman och Henrik Kelfve

-       I rapporten visas tydligt att skolresultaten är bättre i länets moderatstyrda kommuner än i de vänsterstyrda. Dessutom fortsätter trenden – snittbetygen stiger i allianskommuner och sjunker i socialdemokratiskt dominerande. Det är allvarligt att elever inte har samma chans att lyckas i röda kommuner, säger Mats Gerdau (M), riksdagsledamot från Nacka, ledamot i utbildningsutskottet.

-       De  alliansstyrda kommunerna har dessutom större andel behöriga lärare än de vänsterstyrda. Forskning visar att kompetenta lärare är den viktigaste nyckeln för att nå bra inlärning och resultat, fortsätter Maria Stockhaus (M), kommunalråd i Sollentuna med ansvar för skolfrågor samt ordförande i Sveriges kommuner och landstings beredning för utbildningsfrågor.

-       De moderatstyrda kommunerna lägger över 1 400 kr mer per elev och år på undervisning än socialdemokratiskt styrda kommuner. De borgerliga kommunerna satsar på att styra resurserna till själva undervisningen och vänsterstyrda kommuner fokuserar istället på yta, kommenterar Henrik Kelfve (M), oppositionsråd i Sigtuna samt ordförande i Kommunförbundets Stockholms län utbildningsberedning.

Rapporten presenterades på Fredenskolan i Hallonbergen i Sundbyberg. Kommunens skolpolitik lyfts just nu fram som ett föredöme av Socialdemokraterna i en radioreklam med Thomas Bodström (S).

-       Tyvärr visar flera undersökningar att Sundbybergs skolor hamnar långt ner på listan när man granskar skolorna i länets kommuner. Det gäller såväl lärartätheten och skolresultaten som valfriheten. Den socialdemokratiska ledningen har dessutom lagt ner flera skolor under mandatperioden. Att Thomas Bodström och andra socialdemokrater i landet hyllar Sundbybergs skolpolitik är obegripligt, avslutar Carl Grufman (M), oppositionsråd i Sundbyberg.

Rapporten utgår från Skolverkets officiella statistik.

Kommunförbundet i Stockholms län har en utbildningsberedning vilken jag har förmånen att få leda. Vårt uppdrag är att företräda de 26 kommunerna och arbeta fram gemensamma lösningar på gränsöverskridande möjligheter och problem. En viktig fråga är hur vi skapar en gemensam gymnasieregion.

Utgångspunkten är att eleverna ska ha valfrihet att välja skola och program utan hinder i hela länet. Kommungränser ska inte begränsa det ökande antal elever som väljer skola i annan kommun eller en friskola.

Av de antagna eleverna hösten 2009 går 40 procent i hemkommunens gymnasieskola, 22 procent i annan kommuns kommunala gymnasieskola, 35 procent i fristående skolor och 3 procent utanför länet. Valfriheten utnyttjas flitigt.

Ett antal viktiga steg har tagits. Vi har idag ett samverkansavtal som ger alla elever rätt att söka fritt i första hand och vi har ett gemensamt intagningskansli. Fler viktiga utmaningar ligger framför oss såsom vassare gemensam kvalitetsuppföljning, gemensam elevdatabas och regional planering av utbudet.

I eftermiddags genomfördes en remisskonferens med länets kommuner om ett annat viktigt steg – en gemensam prislista för de nationella gymnasieprogrammen. Fördelarna med detta är flera:

• Förtroendet mellan kommunerna ökar när alla söker bästa lösning inom en given ekonomisk ram.
• Administrationen minskar väsentligt. Idag hanteras en enorm variation av priser.
• Budgetarbetet får mer precision med förutsägbarhet.
• Kostnadsdrivande åtgärder motverkas.
• Konkurrensen mellan skolor blir mer rättvis.
• Det blir varken mer eller mindre fördelaktigt att anta elever beroende på var de råkar bo.

I höstas genomfördes en liknande konferens som idag. Då var stödet för reformen massivt. Idag, när de ekonomiska konsekvenserna är en realitet, var inte tongångarna lika positiva. En viktig utgångspunkt för oss har varit att presentera ett förslag som ger så små ekonomiska konsekvenser som möjligt för kommunerna. Annars är det inte genomförbart. Men visst blir det konsekvenser. Det kommer man inte ifrån.

En kommun kan få ökade kostnader. Där tvekar beslutsfattarna men skolorna är glada över ökade anslag. I en annan är förhållandet det motsatta. Vill vi ha ett gemensamt pris är detta ofrånkomligt. Det är viktigt att man ser fördelarna och slutmålet.

Nu tar vi med oss de synpunkter som kom fram till nästa möte med utbildningsberedningen. Där ska vi diskutera hur vi för frågan vidare. Vårt mål är att genomföra detta till årsskiftet. Kanske är det inte genomförbart. Då får vi leva ytterligare ett år med spretande priser och oförutsägbarhet. Det går men är inte önskvärt.

PRESSMEDDELANDE
Henrik Kelfve (M)
Oppositionsråd i Sigtuna kommun

På kvällens fullmäktigesammanträde klargjordes de politiska alternativen i Sigtuna inom skolpolitiken. Som jag skrivit tidigare har Lärarnas Riksförbund rankat Sigtuna som skolkommun 272  av 290. En mindre smickrande utnämning.

Av denna anledning har vi ställt två frågor till barn- och ungdomsnämndens ordförande. Först och främst vilka slutsatser hon drar av rankingen. Vidare vilka förslag majoriteten har för att vända skolkrisen i Sigtuna kommun.

Debatten visade tydligt att den socialistiska majoriteten inte har förmåga att se problemen. Istället gick kraften ut på att underkänna LR:s kriterier. Debatten går att följa via sigtuna.se.

Inledningsanförande:

Om man ska begränsa sig till ett enda skäl att byta majoritet i Sigtuna kommun så handlar det om resultaten i skolan.

Moderaterna och alliansen har en tydlig politik för skolan. Den handlar om kunskap och ordning, den handlar om att se varje elevs unika förutsättningar, den handlar om valfrihet och mångfald och den handlar om att tidigt mäta kunskap och färdigheter.

Inget av detta slåss den röda majoriteten för. I ärlighetens namn har Socialdemokraterna under senare år gjort en politisk förflyttnig. De skräms inte längre med friskolor, betyg och valfrihet. Åtminstone inte dagligen. Men de driver inte på utvecklingen.

Av Sveriges 290 kommuner kommer Sigtuna på plats 272 i Lärarnas Riksförbunds ranking. Sigtuna kommuns strategiska läge och närhet till såväl Stockholm som Uppsala ger oss goda förutsättningar att skapa en kunskapsskola i toppklass. Resultatet är inget annat är bedrövligt.

Jag har tidigare talat i fullmäktige om att man måste våga se problem för att ha kraften att lösa dem. Det duger inte med navelskåderi och bortförklaringar. Nu säger förvisso barn- och ungdomsnämndens ordförande i sitt svar att ”utvecklingsarbetet ska fortsätta med full kraft”.

Det låter bra men ordet ”fortsätta” antyder att det pågått något tidigare och det kanske det också har. Men om man fortsätter som man gjort, kommer det bli som det är. Att göra det med ”full kraft” spelar inger roll om man gör fel saker.

Svaret från barn- och ungdomsnämndens ordförande innehåller en ovanlig komponent. Socialdemokraterna sågar ett fackförbund vid fotknölarna – Lärarnas Riksförbund. Det gör man eftersom man inte anser att deras kriterier är bra.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande påtalar att ”med statistik kan man visa det man själv vill”. Låt mig då påminna om stoltheten majoriteten visade i höstas när Lärarförbundet kom med sin undersökning där Sigtuna kom på plats 107.

Då sa barn- och ungdomsnämndens ordförande i ett pressmeddelande: ”Jag är oerhört glad över att konstatera att kommunens målmedvetna satsning på utvecklingsarbete ger ett så tydligt resultat”. Då var tydligen kriterierna betydligt bättre

Bakom det här döljer sig en väsentlig skillnad mellan borgerlig och socialistisk politik. Lärarförbundet hade i allt väsentligt personalperspektivet i sin ranking. Lärarnas Riksförbund har elevernas resultat i fokus. För mig är det självklart det senare som är det intressanta.

Med statistik kan man visa det man själv vill säger Gun Eriksson. Ja – så är det. Alliansen är väldigt nyfiken på hur väl skolan lyckas med sin grundläggande uppgift – att ge eleverna kunskap och färdigheter. Den statistiken välkomnar vi.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande ställer i sitt svar den retoriska frågan varför Lärarnas Riksförbund inte istället använder SALSA som är ett sätt att mäta förväntat värde på elevernas kunskap. Utgångspunkten för majoriteten är att vår kommun har så speciella förutsättningar vilket är förklaringen till de bedrövliga resultaten.

Min motfråga blir är varför barn- och ungdomsnämndens ordförande inte redovisar resultaten för Sigtuna enligt SALSA i sitt svar. Kan det kanske vara för att exempelvis elevernas måluppfyllelse ligger betydligt under förväntansvärdet även när man använder SALSA?

Det är ett faktum att borgerliga kommuner generellt sett har bättre resultat i skolan. Den intressanta frågan majoriteten borde ställa sig är varför det är så.

Den nuvarande barn- och ungdomsnämndens ordförande har ingen lätt uppgift. Arvet från företrädaren är inte lätt börda att bära. En rimlig utgångspunkt borde vara att erkänna verkligheten och redovisa en ny politik på skolans område.

Låt mig komma med några tips på vägen:

1. Sätt kunskap främst

Låt skolan vara skola och fokusera på kunskap. Framför allt – dränk inte kunskapsuppdraget med allsköns krav på skolan.

2. Prioritera skolan

Utveckling kommer inte av sig själv. Det krävs ett gediget arbete. När majoriteten talar om skolan handlar det nästan bara om mängden pengar. Resurser är inget utan bärande idéer. Och pengar är inte den enda resursen.

3. Granska kvalitet

Våga vända på stenarna och se resultaten istället för att lägga all kraft på att släta över fakta.

4. Publicera resultaten

Kommunicera ut resultat för varje enhet. Gör informationen tillgänglig. Valet av kvalitetsmått kommer då styra. Dessutom är det ett stöd för valfriheten.

5. Satsa på pedagogik i förskolan

Slå fast att förskolan är en del av utbildningsväsendet och inte en förvaringsplats. Idag blir det vad det blir beroende på personalen.

6. Följ läroplanen

Det kan låta självklart men tro mig – det krävs uppföljning.

7. Sätt tydliga kunskapsmål

8. Stöd till varje elev

Skolan ska såklart stötta elever med svårigheter. Men vi får inte glömma alla andra. Alla har särskilda behov. Alla ska gå så långt som möjligt. I Sigtunas skolor ska talangerna få en utmaning.

9. Se föräldrarna

Om en skola har 500 elever finns det troligen närmare 1000 föräldrar som vill se sitt barn lyckas. De utgör en enorm resurs och kraft som ska tillvaratas.

10. Mät kunskap

Tänk vad borgerliga politiker har fått kriga genom åren för att låta elever tidigt få information om kunskapsnivån. Att det ska vara så konstigt att man måste mäta kunskap tidigt för att kunna sätta in rätt stöd.

11. Kommunikation skola-elev-vårdnadshavare

Använd internet för att arbeta med de individuella utvecklingsplanerna. Samla information om kunskapsmål, hur eleven klarar sig och vad föräldrar kan göra för att stötta.

12. Uppmuntra användandet av ny teknik i läroprocessen

Filma lektioner och lägg upp på nätet. Använd Smartboards osv.

13. Tillvarata pedagogernas kompetens

Öka självstyret på varje enhet. Politiken sätter mål, ger förutsättningar och följer resultat.

14. Trygghet genom vuxen närvaro

Öka antalet vuxna i skolan. Använd föräldrar eller anhöriga som rastvakter.

15. Stoppa vandaliseringen

Till exempel genom vuxen närvaro men också genom kameraövervakning. Arbeta med värdegrunden och gå till botten med all förstörelse. Se inte mellan fingrarna.

16. Bekämpa mobbing

Vi har ett medborgarförslag om detta senare på dagordningen. Se till att varje skola arbetar med ett forskningsbaserat program.

17. Öka mångfald och valfrihet

Låt olika skolor arbeta på olika sätt. En mångfald av pedagogik, ekonomiska prioriteringar, ämnesinriktningar och profil ökar valmöjligheterna. Desto fler alternativ, desto större möjlighet att fånga varje enskild elevs motivation.

18. Uppmuntra friskolor

Välkomna alternativ till kommunen. Närvaron av fristående skolor ökar kvaliteten i alla skolor – även de kommunala.

Detta är några tips på vad som väntar runt hörnet när Sigtuna kommun får en ny borgerlig majoritet. Barn- och ungdomsnämndens ordförande har redovisat några punkter i sitt interpellationssvar. Jag har inga direkta synpunkter på dem. De är i huvudsak bra. Men de är i allt väsentligt åtgärder på tjänstemannanivå.

Vad som saknas är politisk vilja. Med Alliansen kommer det bli fart på skolutvecklingen i Sigtuna kommun. Räkna med det!

Fyra kilometer norr om Märsta ligger Odensala, ett litet lantligt samhälle med en liten charmig skola. Igår besökte jag skolan och samtalade med elever, personal och rektor.

Mitt första intryck, när jag stegade in på skolgården, var en lektion i utematte. En pedagog stod med ett antal barn och letade geometriska former i taket på ett lusthus. Det är såklart lättare att lära om man använder leken som redskap. Mycket kreativt!

Skolan har bara fyra klasser och arbetar åldersintegrerat upp till årskurs sex. Det finns också en förskoleklass och intill skolan finns ett fritidshem.

Rektor Marianne von Seth tog emot och berättade om skolan. Tillsammans med personalen resonerade vi om vad som krävs för att varje elev ska nå och helst överträffa målen i läroplanen. Att alla måste få individuellt anpassat stöd.

Jag fick också träffa några elever ur de olika årskurserna som berättade vad de såg som styrkor och svagheter med sin skola. De hade arbetat i klasserna med detta och hade med sig prydliga protokoll. De vet hur man imponerar på en politiker

För de som vill ha en småskalig skola med familjär stämning och naturen inpå är Odensala skola ett givet val. Skolan har ett hundratal elever men skulle kunna ta emot uppemot 150. Med lite marknadsföring borde man kunna locka fler.

Internat, elevhem, skoluniformer och prefekter. Tanken leder lätt till Hogwarts. Faktum är att jag fick lite Harry Potter-känsla när jag besökte Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL). SSHL är en skola med stolta traditioner. Att kungen gått där är naturligtvis bra PR. Men även Olof Palme var gammal elev

Skolchefen Kent Edberg tog emot oss och berättade om skolans spännande historia och hur verksamheten fungerar idag. SSHL är ett riksinternat vilket innebär att Skolverket gett förtroendet att driva internat och skola för utlandssvenska elever. Ungefär hälften av eleverna bor inte på internatet utan är dagelever. Alla elever tillhör dock ett av de åtta elevhemmen.

SSHL är en skola med tydliga regler och krav. Det borde inte vara unikt. Jag är övertygad om att man kan få alla skolor att präglas av respekt, hänsyn och uppskattning. Då kan både lärare och eleverna fokusera på lärande. Det lyckas man med i stor utsträckning på SSHL.

Lärarnas Riksförbund har rankat Sveriges kommuner efter hur bra grundskolan är. Kriterierna är kostnad per elev, gymnasiebehörighet, resultat nationella prov, lärartäthet, lärarbehörighet och andelen elever som har godkänt i alla ämnen.

Av Sveriges 290 kommuner kommer Sigtuna kommun på plats 272. Vår kommuns strategiska läge och närhet till såväl Stockholm som Uppsala ger oss goda förutsättningar att skapa en kunskapsskola i toppklass. Resultatet är inget annat är bedrövligt.

Behovet av en alliansmajoritet är stort. Vi har en politik som fokuserar på kunskap och ordning i skolan. Läs gärna mer om Alliansens gemensamma skolpolitik i vårt förslag till verksamhetsplan  och budget för 2010.

Några moderata idéer om skolan i Sigtuna kommun:

• Prioritera skolan ekonomiskt och politiskt
• Sätt mål, granska kvalitet och jämför resultat
• Ökad kvalitetsgranskning
• Återkommande brukarundersökningar
• Publicera enheternas resultat
• Lär av andra kommuners goda exempel
• Sätt kunskapsförmedling främst
• Satsa på pedagogik i förskolan
• Säkerställ att läroplanen följs
• Tydliga kunskapsmål
• Ge varje elev särskilt stöd
• Involvera vårdnadshavarna
• Mät kunskap och färdighet
• Utveckla de individuella utvecklingsplanerna
• Satsa på en Skolportal för kommunikation skola-elev-vårdnadshavare
• Tillvarata pedagogernas kunskaper och erfarenheter
• Ge lärarna fortbildning
• Individuell lönesättning
• Rektorer ska vara pedagogiska ledare – inte administratörer
• Redovisa skolk på betyget
• Stoppa vandalisering och skadegörelse
• Öka tryggheten genom vuxen närvaro
• Arbeta med beprövade metoder mot mobbing
• Polisanmäl alla brott i skolan
• Satsa brett på föräldrastöd
• Öka mångfalden och därmed valfriheten
• Uppmuntra fristående skolor och förskolor
• Skapa lika villkor för alla enheter
• Ge mer självbestämmande till enheterna
• Uppmuntra en ökad profilering
• Avveckla skolor som inte håller måttet
• Tydlig politisk inriktning – skolan ska till toppklass

Vi vågar tänka nytt, ta till oss av framgångsrika exempel och utmana invanda föreställningar. Med Alliansen kommer det bli fart på skolutvecklingen. Räkna med det!